Lite drygt sex veckor har gått sedan terminen startade och vi har hittat en struktur och tydliga rutiner i vårt dagliga arbete. Så här första terminen ligger fokus på läs och skrivinlärning samt antalsuppfattning men vi smyger in lite annat också.

Inom matematiken har vi nu arbetet med addition och subtraktion ett par veckor. Vi varvar laborativt arbete med arbete i matteboken och gemensam problemlösning. Vi har också åskådliggjort de båda räknesätten genom att dramatisera matteuppgifter och då använda eleverna som rekvisita.

Eleverna tycker om matteboken och att få klura på olika problem. En annan favorit har blivit räkneberättelserna. Vi använder oss av fyrfältare där matteuppgiften först berättas muntligt för att sedan skrivas med mattespråk och till slut  konkretiseras med bilder och symboler.

Nästa vecka ska vi börja titta på sambandet mellan addition och subtraktion. Det handlar om att få syn på räknesättens egenskaper och samband. Idag fick eleverna en kort inblick i det arbetet när en elev kopplade ihop den räkneberättelse som jag improviserade i slutet av dagen.

När det var ca tio minuter kvar av dagen och vi var färdiga med den uppgift vi hade arbetat med tänkte jag att vi tar en räkneberättelse som avslutning. Vi hade tittat på en Grey of the day om reflexer och jag ville knyta an till det i berättelsen. Jag berättade med stor inlevelse om en tant som var ute och gick i mörkret. Naturligtvis hade hon reflexer på sig. Hon såg en kattmamma och tre ungar men två fattades…

När min berättelse var färdig fick eleverna berätta hur vi skulle skriva den med mattespråk. Svaret kom snabbt, – det är 4+2=6 sa de. Alla höll med. Sedan räckte en elev upp handen och sa

– Det kan vara 6-2=4 också eftersom det var två kattungar som hade försvunnit.

Vi funderade tillsammans och alla höll med så kunde berättelsen också skrivas med mattespråk. Jag lyfte då fram sambandet för att uppmärksamma dem på detta och berättade att vi ska arbeta vidare med det nästa vecka.

FullSizeRender

Innan vi avslutade ville en elev att jag skulle skriva ner berättelsen för det står ju faktiskt ord i den första rutan på fyrfältaren. Det var dags att avsluta så jag skrev subtraktionsberättelsen lite hastigt i kanten av tavlan. Då sa en elev

– Så snabbt du kan skriva du måste ha tränat massor.

Min upplevelse är att eleverna lättare förstår matematiken och de olika räknesätten när vi använder oss av fyrfältaren och illustrerar det matematiska innehållet på flera olika sätt. Berättelsen sätter matematiken i ett sammanhang och bilden samt symbolerna förstärker och underlättar beräkningen.

Annonser