Veckans kapitel i elevernas läsebok innehåller många nya och svåra ord. I kapitlet hittar två pojkar en väska med stöldgods och med hjälp av sina föräldrar tillkallar de polisen. Det är bland annat det fackspråk polisen Yngve använder som ställer till problem för eleverna när de ska läsa texten. Rubriken på kapitlet är Tjuvarnas modus operandi redan där fastnar några elever. Andra exempel är:

-Det var ett rådigt lekmanna ingripande.

-Ett föredömligt hanterat ärende över hela linjen.

Texten innehåller många liknande meningar med ett språk som eleverna inte känner till. Lundberg (2006) talar om vikten av att som läsare bli medveten om när man förstår och inte förstår en text och veta hur man ska göra för att förstå. För att eleverna ska förstå texten även när den innehåller ord och meningar där ett främmande fackspråk används så arbetar jag med strukturerade textsamtal.

Palincsar och Brown utformade modellen Reciprocal teaching . Ursprungsmodellen utvecklades för svaga läsare men sederme används modellen i de flesta årskurser med ökad textförståelse som följd. I Palincsar &Brown(1984) menar författarna att läsförståelse är en produkt av

  • textens läsbarhet
  • innehållet i texten och elevernas förkunskaper
  • elevens strategier i samband med läsningen
  • hur textsamtalen sker i klassrummet

När vi har textsamtal kopplade till läseboken sitter vi tillsammans i en grupp och sedan läser vi korta segment av texten varpå vi återkopplar och reder ut svåra ord och uttryck. För att förstå texten behöva vi ibland gå tillbaka i texten för att koppla till tidigare läsning och vid andra tillfällen behöver vi läsa ett stycke till för att få ett sammanhang och förstå texten utifrån det sammanhanget. Jag är alltid samtalsledare i starten men efterhand tar eleverna över mer och mer. De ställer frågor till texten under läsningen och i slutet sammanfattar de kapitlet tillsammans.

Chambers(2004) Varnar för Varför frågor och är kritisk till frågor som Vad tror du det betyder? och Vad tror du det är författaren vill säga? Enligt  Reichenberg&Lundberg (2011) är frågor av den sorten centrala i strukturerade textsamtal och de menar att det bygger på Vygotskys teorier och de utmanar elevernas lärande. Jag ställer många liknande frågor till eleverna under våra textsamtal och uppmuntrar dem att koppla tillbaka till tidigare läsning eftersom vår läsebok bygger på de tidigare böckerna i samma serie.

Eleverna uppskattar textsamtalen och de uttrycker själva att de förstår texten bättre och att det är roligt för de får lära sig många nya ord och vad de betyder. Tre ord i kapitlet väckte först elevernas fasa och sedan deras förtjusning. Orden var substantiell pekuniär remuneration. Ingen visste vad det betydde inte en deras lärare. Jag hade aldrig hört talas om pekuniär och remuneration. I lärarhandledningen fanns förklaringar på orden och de skrev vi upp på whiteboarden och gick igenom. (det betyder att killarna som hittade stöldgodset kunde räkna med en stor  hittelön). När vi hade gått igenom vad orden betydde funderade vi på hur vi kunde skriva en mening där vi använde orden. Efter den meningen skrev vi om meningen med ”vanliga” ord.

img_3163

Eleverna ville gärna berätta för sina syskon och föräldrar att de lärt sig ord som inte ens jag kunde. De var också nyfikna på om deras föräldrar kände till dess betydelse. Alla som ville skrev upp orden och tog med sig lappen hem och visade. Dagen efter pratade vi om vilka svar de fått. Hur många föräldrar eller äldre syskon kände till dem. Det visade sig att det var ett litet fåtal som kände till alla tre ord. De flesta kände till substantiell men pekuniär och remuneration var det bara två som kände till.

Annonser