Nu har vi återigen valt en bok av Christer Fuglesang till högläsningsbok. Den här gången läser vi Schackjakten. Som titeln antyder handlar boken om schack, närmare bestämt om dess tillkomst och hur det har utvecklats på olika platser i världen.

img_2837

Precis som i tidigare böcker vi läst i serien handlar det om Markus, Mariana och Farbror Albert, som är på äventyr i rymden med hjälp av raketen Månlisa. Resan har hittills tagit dem till Indien, Persien och vidare till Spanien och Drottning Isabellas hov. På de här tre olika platserna och under olika tidsåldrar har de stött på det som kom att bli schackspelet och följt dess utveckling. I boken finns tydliga bilder och instruktioner som ingår i Farbror Alberts schackskola. Vi har inte använt oss av instruktionerna ännu men kommer att göra när vi har hittat ett sätt att kunna lära oss spela tillsammans.Tanken är att vi ska involvera fritids i både inlärningen av schack och möjligheten att spela. Vi kommer även att använda elevens val till att utforska spelet tillsammans.

 

img_2840

Under tiden tar jag hjälp av elever när vi kommer till avsnitt i boken som kräver att vi funderar på själva spelet och hur det fungerar. I klassen finns några elever som har ganska goda kunskaper i spelet eftersom de spelar det hemma.

I ett kapitel beskrevs spelplanen som ett bräde med 64 rutor och idag lärde vi oss att en bonde kan bli drottning. Eftersom jag inte kan mer än namnen på de olika spelpjäserna i schack kunde jag inte förklara när en elev undrade hur bonden kunde bli drottning. Då hjälptes ett par elever åt att hjälpa förstå hur pjäserna är uppställda, hur de får flyttas och hur det gick till när bonden blev drottning.

För att vi skulle förstå deras förklaring ritade jag upp formen av ett enkelt bräde och sedan tog vi vara på tillfället och träna lite multiplikation samtidigt. Jag ritade brädet så att det bestod av åtta lodräta fält och sedan fick eleverna i uppgift att fundera på hur vi skulle göra för att få 64 rutor på brädet.

I vår klass har vi en regel som säger att om inget annat sägs så räcker eleverna bara upp handen om de ska fråga något inte för att svara på en fråga. I bland är det svårt  för dem att hålla sig till regeln och när de fick den utmaningen såg jag hur de kämpade emot reflexen att räcka upp handen. När alla fått tid på sig att lösa uppgiften fick en elev ordet och hen började beskriva hur vi skulle göra för att få rätt antal rutor på brädet.

”Om du drar några, typ fyra eller fem vågräta linjer så blir det rätt”, sa eleven med tvekan i rösten. Jag drog fem linjer och vi fick ett antal rutor på brädet. För att veta hur många det var, om det var rätt antal, så kontrollräknade vi rutorna med hjälp av våra kunskaper i multiplikation. Fem rader med åtta rutor i varje gav oss multiplikationen 5*8. Vi arbetar just nu med multiplikation och eleverna har snart lärt sig alla tabellerna så talet löstes snabbt och vi fick svaret 40. Det var inte rätt svar på vår uppgift och för att kunna lösa det tog vi hjälp av en kamrat som kunde precisera lösningen till att vi behövde sju vågräta linjer för att få fram rätt antal rutor.

img_2836

Jag följde elevens instruktion och vips så hade vi våra rutor på plats. Vi kontrollräknade och den här gången stämde svaret, nu hade vi 64 rutor på brädet.

Då tog vi oss ann nästa uppgift, att med hjälp av vårt schackbräde få hjälp att förstå, det vi lärde oss tidigare, hur det går till när bonden kan bli drottning. Jag ritade upp de olika schackpjäserna och sedan förklarade en elev  hur det gick till. Vi fick lära oss hur bonden förflyttar sig på brädet och att den måste förflytta sig ner till andra änden av brädet och när/om den kommer dit ner blir den en drottning. Vi fick också lära oss att det kan finnas upp till nio drottningar på brädet samtidigt.

Nu hade vi löst uppgiften att få rätt antal rutor på brädet och att förstå hur det gick till när bonden blev drottning och då var högläsningsstunden slut. Vid vissa tillfällen när vi läser i denna bok så blir vi så engagerade i de räkneuppgifter som erbjuds genom texten att läsningen blir mycket kortare än tänkt. Vi brukar dock kompensera det med att ha en längre högläsningsstund när det sker och ibland läser vi en annan bok som inte leder oss på andra spår.

Annonser